Både symbol och populärt ämne.

I hela dess utbredningsområde på norra halvklotet, och genom mänsklighetens historia, har korpen varit en kraftfull symbol och ett populärt ämne i mytologi och folklore.

Korpen är en av de mest mytomspunna fåglarna. 

Förmodligen beror det på korpens svarta blänkande färg, 

asätande, säregna läte och dess rykte för "klokhet".

Den har länge ansetts som en olycksbådande fågel och 

förknippas med döden.

Som asätare som var känd för att äta människor som dött i krig eller avrättats blev korpen förknippad med de döda och med förlorade själar. I Sverige finns föreställningen om nattramnar, korpar som är spöken efter självmördare eller mördade människor som inte fått en kristen begravning, och i Tyskland en föreställning om korpar som de fördömdas själar. 

Liksom i traditionell mytologi och folklore förekommer korpen ofta i mer modern litteratur, som exempelvis i William Shakespeares verk, och kanske mest bekant i Edgar Allan Poes dikt 

"korpen" (The Raven). 

Korpar förekommer också i verk av Charles Dickens, 

J.R.R Tolkien, Stephen King med flera.

Den används fortfarande som symbol i områden där den tidigare hade mytologisk status; som nationalfågel i Bhutan, 

i Isle of Mans vapen, 

och som symbol för laget Baltimore Ravens i amerikansk fotboll. Den är Dalslands landskapsdjur och landskapsfågel.